Darejaves den Store eller Darejaves I

Darejaves den Store eller Darejaves I

Darejaves I 558 – 486 f Kr son av Hystaspes, även känd som Darejaves den Store, var kung av det persiska riket och en medlem av  den Achaemenidiska dynastin från 521 till sin död år 486 f Kr.. Han skaffade sig makt i en kort strid efter Cambyses II död. Efter att Cambyses II erövrat Egypten, etablerade Darejaves det persiska styret i Egypten. Darejaves lyckades öka sin militära makt genom att lägga till den stora feniciska flottan till sin armé. Genom att invadera Grekland, försökte Darejaves expandera sitt rike till den europeiska kontinenten, men hans invasion stoppades  när hans styrkor blev besegrade i slaget om Marathon.  Darejaves inrättade en policy av religiös och kulturell tolerans i sitt rike. Som en följd av denna policy, blev år 516 f Kr, under det sjätte året av hans regering, konstruktionen av den andra Templet i Jerusalem fullbordad, se Ezra 6:15 Huset blev färdigt på den tredje dagen i månaden Adar i kung Darejaves sjätte regeringsår.

Den rådande uppfattningen är att identifiera den Darejaves som nämns i Ezras bok som Darejaves den store. Emellertid åberopar en del att Darejaves I är den faktiske konung som är omnämnd  i Daniels bok. Fler referenser till Darejaves finns också listade i böckerna av Haggai  och Sakarja.

Namnet Darejaves I - דריווש i utombibliska inskriptioner

Ganjamehinskriptionen – är en antik inskription på sidan av Alvand berget i Iran. Inskriptionen är ingraverad på en stor granitklippa och består av två delar. Den vänstra delen är från Darejaves I´s tid (521-485 f Kr) och den högra delen är från Xerxes I´s tid (485-465 f Kr). Inskriptionerna är inhuggna på tre olika antika språk, periska, nybabyloniska och en ny elamitiska i texten, där finns en beskrivning av dynastins geneology och kungens dåd.

Ganjnameh inskriptionen del 4

Jag är Darejaves

Den store konungen

Kungars kung

Kung av stater som inkluderar alla slags folk

Kung i denna stora värld

Långt och vitt

Son av Hystaspes

Achaemeniern

David, Kung av Israel

David, Kung av Israel

David son av Yishai, Kung av Israel, regerade under åren 1004-965 BCE. Hans dåd beskrivs huvudsakligen i Samuels bok: David var barnbarns barn till moabitiskan Rut och Boas från Bethlehem i Juda. I sin ungdom, medan han var herde, stod han utan vapen framför Goliat filistéen, och blev senare hemligen smord (under kung Sauls dagar) över Israel av profeten Samuel. Han etablerade det förenade riket och förordnade Jerusalem som dess huvudstad. Han erhöll löftet från Gud att hans rike skulle bli bevarat för honom och hans dynasti för all framtid. 

Namnet David - דוד i utombibliska inskriptioner

Tel Dan Stelen

Inskriptionen blev upptäckt under The Tel Dan Excavation Mission, ledd av Professor Avraham Biran år 1993. Den första delen av inskriptionen upptäcktes 1993 av Gila Kook, som var en forskare i expeditionen. År 1994, fann man två fragment till i portens golvbeläggning. 

Inskriptionen är en arameisk seger-stele som blev rest av en av kungarna i Aram (antagligen Hazael). Inskriptionen beskriver Arams seger över Israels rike och Jehoram Ahabs son, Israels kung, och möjligen Ahaziah Jehorams son, kung i Juda. Båda konungarna finns dokumenterade i Bibeln. Betydelsen av inskriptionen är kombinationen: Davids hus - בית דוד 

Hebrew
6. י.מלכי.ואקתל.מל[כן.שב]ען.אסרי.א[לפי.ר]

7. כב.ואלפי.פרש.[קתלת.אית.יהו]רם.בר[אחאב.]

8. מלך.ישראל.וקתל[ת.אית.אחז]יהו.בר[יהורם.מל]

9. ך.ביתדוד.ואשם.[אית.קרית.הם.חרבת.ואהפך.א]

Svensk översättning

6. av mitt rike, och jag slog [sju]ttio kun[gar], förspända med t[usentals vag-]

7. nar och tusentals ryttare (eller: hästar). [Jag dödade Jeho]ram son [av Ahab]

8. kung av Israel, och [jag]dödade [Ahaz]iahu son av [Jehoram kun-]

9. g av Davids hus, och jag satte [deras städer i ruiner och vände ]

Kombinationen Davids hus förekommer i Bibeln som en parallell till Juda rike, se 1 Kon 12:19 Så gjorde Israel uppror mot Davids hus, liksom även idag. 

מְלָכִים א יב יט."וַיִּפְשְׁעוּ יִשְׂרָאֵל בְּבֵית דָּוִד, עַד הַיּוֹם הַזֶּה".

Mesha Stelen

Mesha stelen är en inskription som reflekterar dåden av Mesha, kungen i Moab. Stelen restes i staden Dibon i Moab, 20 km öster om Döda Havet, mittemot Ein-Gedi. År 1868 blev stelen funnen i ett stycke av lokala beduiner. Den franske arkeologen Charles Simon Clermont-Ganneau fick tillstånd av beduinerna att göra en kopia av inskriptionen med papier-Maché. Eftersom stenen var hel, ville alla köpa den (Fransmän, amerikaner och tyskar etc.) Beduinerna trodde att eftersom alla var intresserade av stelen, så innehöll den kanske guld. De lade stelen i en brasa, slog kallt vatten på den och bröt den i bitar. Till sist lyckades han köpa den av beduinerna och föra den till Louvre i Frankrike, där den finns på utställning ännu idag.

 Arel dwda אראל דודה

Rad nr 12 i Mesha stelen presenterar följande mystiska mening:

ואשב. ‫משמ. ‫את. ‫אראל. ‫דודה - wašb mšm at Arel dwda. För att kunna förstå vad kung Mesha menade, ska vi klargöra alla orden i meningen.

Det första ordets betydelse: wašb - ואשב

1. Tagande av fångar från fienden - se 4 Mos 21:1 När kungen I Arad, kananeen, som bodde i Negev, hörde att Israel närmade sig på Atarimvägen, gav han sig I strid med Israel och tog några av dem till fånga.

במדבר כא אַ. יִּשְׁמַע הַכְּנַעֲנִי מֶלֶךְ-עֲרָד ישֵׁב הַנֶּגֶב כִּי בָּא יִשְׂרָאֵל דֶּרֶךְ הָאֲתָרִים וַיִּלָּחֶם בְּיִשְׂרָאֵל וַיִּשְׁבְּ מִמֶּנּוּ שֶׁבִי.

2. Återbördande av något som var taget från någon – se 1 Mos 14:16 och tog tillbaka all egendom. Sin släkting Lot och hans ägodelar tog han också tillbaka, liksom kvinnorna och det övriga folket.

בראשית יד טז. וַיָּשֶׁב אֵת כָּל-הָרְכֻשׁ וְגַם אֶת-לוֹט אָחִיו וּרְכֻשׁוֹ הֵשִׁיב וְגַם אֶת-הַנָּשִׁים וְאֶת-הָעָם

Det andra ordets betydelse: mšm, משמ

משם / משמ - därifrån, se 1 Mos 11:8 Så spred HERREN ut dem därifrån över hela jorden, och de måste upphöra att bygga på staden.

בראשית יא ח. וַיָּפֶץ יְהוָה אֹתָם מִשָּׁם, עַל-פְּנֵי כָל-הָאָרֶץ; וַיַּחְדְּלוּ, לִבְנֹת הָעִיר.

Det tredje ordets betydelse: at, את

 את- den, ett av de vanliga orden i Bibeln och i hebreiska, se 1 Mos 1: I begynnelsen skapade Gud himlen och jorden

  בראשית יד טז. בְּרֵאשִׁית, בָּרָא אֱלֹהִים, אֵת הַשָּׁמַיִם, וְאֵת הָאָרֶץ.

 

 Arel dwda" rad 12 på Mesha Stelen"

Det fjärde ordets betydelse: Arel, אראל

På hebreiska är ordet אראל eller אריאל en kombination av 2 ord ארי [lejon] och אל [gud], se 2 Samuel 23:20 Benaja, son till Jojada, från Kabseel som var en tapper man och gjorde många stordåd. Han dödade de två arielerna i Moab. Det var också han som steg ner och dödade lejonet i brunnen, en dag då det snöade

שמואל ב כג כ . וּבְנָיָהוּ בֶן-יְהוֹיָדָע בֶּן-אִישׁ-חי (חַיִל) רַב-פְּעָלִים, מִקַּבְצְאֵל; הוּא הִכָּה, אֵת שְׁנֵי אֲרִאֵל מוֹאָב, וְהוּא יָרַד וְהִכָּה אֶת-האריה (הָאֲרִי) בְּתוֹךְ הַבֹּאר, בְּיוֹם הַשָּׁלֶג.

Det femte ordets betydelse: dwda דודה

Ordet är delat i två delar, de första tre bokstäverna ger sekvensen דוד, och den fjärde bokstaven är "ה". Den första delen är det hebreiska namnet på grundaren av den Judiska dynastin, Kung David, medan den sista bokstaven "ה" indikerar tillhörigheten till AREL till en persons namn. Därför är det hebreiska dwda = tillhör David. 

Sammanfattning

Tolkningen av meningen ואשב. משמ. את. אראל. דודה. - wašb mšm at Arel dwda är, Och jag återförde därifrån Davids lejongudar (kan vara lejongudar som hade blivit uppresta under kung David regeringstid).

Davids hus - בית דוד i Mesha stelen

Rad nr 31 i Mesha Stelen lyder - ] צאן. הארץ | וחורנן. ישב. בה. בת[]וד 
…]landets boskap, och Horonain (folkstam) bosatte sig där, Davids hus…

Ahab Israels konung

Ahab Israels konung

Kung i Israel, regerade från 871 till 852 f Kr, sonen till kung Omri. Ahab agerade för att utvidga riket Israel och styrkte Samariens land mot Aram och Damaskus. Ahab regerade efter sin fader Omri, se 1 Kon 16:28. Omri gick till vila hos sina fäder och blev begravd i Samaria; och Ahab hans son regerade I hans ställe. 

Betydelsen av namnet Ahab אחאב är "faderns broder "; somliga tror att detta namn är givet efter den döde farbrodern. 

Namnet Ahab i utombibliska inskriptioner 

Kurkh Monoliter: Ahabs namn förekommer på Kurkh Monoliter under formen "Ahab israeliten". Inskriptionen är en gravsten som bär den kungliga inskriptioner från Salmaneser III, kung av Assyrien, och monoliten beksriver hans krig under de första sex åren av hans regering. 

En sektion från de Kurkh Monoliterna 

........ Jag satte hans palatser i brand.Från Argana reste jag till Karkar,jag drog nära Karkar, hans kungliga stad. Jag förstörde, ödelade och brände med eld 1200 vagnar, 1200 ryttare, 20 000 soldater tillhörande Hadad-Ezer från Aram i Damaskus; 700 vagnar, 700 ryttare, 10 000 soldater tillhörande Irhuleni från Hamath, 2000 vagnar, 10 000 soldater tillhörande Ahab israeliten, 500 soldater av Gueanerna, 1000 soldater från Musreanerna, 10 vagnar, 10 000 soldater från Irkanateanerna, 200 soldater från Matinubaíl arvaditen, 200 soldaterfrån Usanateanerna, 30 vagnar, ( )000 soldater från Adunu-baíl shianeanen, 1000 kameler från Gindibu´araben. 

2. Järnringen : Hecht museet i Haifa ställer ut en stämplad sigillring av järn som bär inskriptionen "Ahab Israels konung”. Av tidens tand att döma är ringen verkligen antik, men det finns meningsskiljaktigheter över dess trovärdighet, eftersom det är en så enkel järnring till en kung som Ahab. Det finns ingen annan arkeologisk parallell till denna ring. Enligt min åsikt sammanfaller inte bokstäverna på ringen med inskriptionen “Ahab Israels konung” (se skissen av bokstäverna). 

Paleografisk analys 

Första raden: Ordet "Ahab אחאב" – kan vara skriven överst på ringen; fastän symbol nr 4 är osäker, kan det vara bokstaven "ב". 

Andra raden: Ordet "kung מלכ " - Symbol nr 7 har inte formen av ett feniciskt eller protokanaaneiskt "כ", denna symbol ser mer ut som bokstäverna "ג" eller "פ" . 

Tredje raden: : Ordet "Israel ישראל " – symbolerna på denna rad är delvis raderade, symbol nr 9 har inte formen av ett feniciskt eller protokanaaneiskt "ש" (men symbolen kan vara skadad). Symbol nr 11 har inte formmen av de två "א" –bokstäverna som vi har på den första raden. 

[....] Jehu som är över huset inskriptionen

[.....]Jehu som är över huset -  inskriptionen

År 1870 fann den franske arkeologen Clermont-Ganneau en struktur inhuggen i klippan; strukturen stod bland gatuhus i byn Silwan, som ligger söder om tempelberget. Strukturen visade sig vara en grav som hade en mejslad framsida, vilken var 4 m hög och 8 m lång. Inuti fanns en gravkammare.

Ovanför ingången till strukturen var det en rektangulär fördjupning med en tre-raders inskription i antik hebreisk skrift. En andra inskription med endast en rad blev funnen nära den första inskriptionen. De två inskriptionerna var svårt skadade, det verkar som om detta var avsiktligt sabotage. Skadan lämnade den korta inskriptionen nästan oläsbar, men Clermont-Ganneau högg ut den långa inskriptionen och tog den till British Museum.

Den långa inskriptionen

År 1950 publicerade Nachman Avigdad ett förslag till hur de två inskriptionerna skulle kunna läsas:

"זאת [קבורת ...]יהו אשר על הבית. אין פה כסף וזהב [כי] אם [עצמותיו] ועצמות אמתו אִתו. ארור האדם אשר יפתח את זאת  "

Denna [grav….] Jehu som är över huset, det finns inget silver eller guld här [för] om [hans ben] och benen från hans slavkvinna med honom: förbannad är den man som kommer att öppna denna”

Insikter från inskriptionerna

Från lokaliseringen av graven att döma ( nära Tempelberget), dess struktur (inhuggen i berggrunden), och det faktum att inskriptionen informerar oss om att det inte finns pengar eller guld i graven, så är det uppenbart att den avlidne var en rik man och en viktig figur under sin tid i Jerusalem.

Den avlidnes namn, som hade blivit förevigat genom inskriptionen, hade avsiktligt blivit skadat; det verkar som om personen som skadade inskriptionen kände till hur den skulle läsas, eftersom den del som blivit utsuddad var namnet på den avlidne. Det är rimligt att anta att vandaliseringen blivit utförd under antik tid, och att den avlidne inte var populär just då.

Vem som än förstörde den avlidnes namn, lämnade kvar det teoforiska tillägget (Guds namn) "יהו " (Yeho) som fanns på slutet av namnet. Vandalen var noga med att inte förstöra namnet på den israelitiska Guden.

Titeln på den avlidne var " אשר על הבית" (som är över huset)

Den avlidne blev begravd med sin slavkvinna,  och det är oklart om hon blivit begravd efter att hon dött en naturlig död eller om hon blivit begravd med honom vid tiden för hans död.

Den avlidne var rädd att hans grav skulle bli plundrad, så han försäkrade sig om att en förbannelse skulle finnas vid slutet av inskriptionen för den man som vågade öppna graven.

 “Som är över huset”

Den avlidnes titel i inskriptionen är “Som är över huset”. I Bibeln är denna titel reserverad för de äldre befattningshavarna vid hovet. Sju personer i Bibeln bar denna titel:

1. Okänd man- i Josefs hus i Egypten: 1 Mos 43: 19  Och de trädde fram till Josefs hovmästare och talade med honom vid ingången till huset
2. Ahishar– Kung Salomos minister: 1 Kon 4: 6 Ahisar var överhovmästare; och Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.
3. Obadja – som är över kung Ahabs hus: 1 Kon 18: 3 Och Ahab kallade till sig Obadja, sin överhovmästare; men Obadja dyrkade HERREN med stor iver.
4. Arza,- som är över huset till den israelitiske kung Ela: 1 Kon 16: 9 Men hans tjänare Simri, som var hövitsman för den ena hälften av stridsvagnarna, anstiftade en sammansvärjning mot honom. Och en gång, då han i Tirsa hade druckit sig drucken i Arsas hus, överhovmästarens i Tirsa,
5. Jotam – son av Asarja, kung av Juda, tjänade i denna ställning under sin faders sjukdom, 2 Kon 15: 5 Men HERREN hemsökte konungen så att han blev spetälsk för hela sitt liv: och han bodde sedan i ett särskilt hus. Jotam, konungens son, förestod då hans hus och dömde folket i landet.
6. Shebna, som var över huset under Hiskias kung av Juda regeringstid, Jes 22: 15: Så säger Herren, HERREN  Sebaot: Gå bort till honom där, förvaltaren, överhovmästaren Sebna,
7. Eljakim, Hilkias son, 2 Kon 18: 18: Och de begärde att få tala med konungen. Då  gick överhovmästaren Eljakim, Hilkias son, och sekreteraren Sebna och kanslern Joa, Asafs son, ut till dem.

Sebna, som förestår huset:

Jes 22:15-16: Så säger Herren, HERREN Sebaot: Gå bort till honom där, förvaltaren, överhovmästaren Sebna, och säg till honom 16 Vad gör du här och vem tänker du lägga här, eftersom du här hugger ut en grav åt dig?

Analys av versen

1. Sebna var känd som en man som högg ut en magnifik grav åt sig själv.
2. Graven finns i en iögonenfallande plats.
3. Graven var uthuggen i berggrunden.

Beskrivningen av den magnifika graven i Silwan är överensstämmande med den bibliska beskrivningen av Sebnas grav i Jesaja 22, men två problem uppstår:

1. Namnet på den bortgångne har det teoforiska slutet “Jehu”, medan “Shabana” saknar suffixet.
2. Den roll som Sebna hade som minister i riket var okänd.

*Det fulla namnet Shebnyhu kan man finna i 1Krön 15:24  Sebanja, Josafat, Netanel, Amasai, Sakarja, Benaja och Elieser, prästerna, skulle blåsa i trumpeter framför Guds ark. Slutligen skulle Obed-Edom och Jehia vara dörrvaktare vid arken.

Om judiska namn

Det är känt att en del hebreiska namn som t ex Ezra ((עזריה, Ahijah ((אחיה är förkortningar av de hebreiska namnen *Azaryahu ((עזריהו  se 2 Kon 15:6-7 and *Achiyahu ((אחיהו1 Kon 14:1-7.

Med detta som grund föreslog Yigael Yadin och Nahman Avigad att den raderade delen av inskriptionen skulle vara “זאת [קברת שבנ]יהו אשר על הבית”  ” Detta är begravningsplatsen för Shebneyahu över huset”. Denna uppskattning är tillämplig med tanke på antalet försvunna bokstäver.

* se i den hebreiska bibeln

Det första sigillet från Tel Lachish

I utgrävningarna i Tel Lachish under åren 1966-1968, fann man vikter och sigill med varierande inskriptioner. Ett av sigillen bär inskriptionen “Sebanja (Shebenjahu)… kungen” (punkterna indikerar bokstäver som inte blivit bevarade).

Inskriptionen vittnar om att Sebanja på något sätt är förknippad med kungen. Olyckligtvis saknas den lägre högra tredjedelen av sigillet. Det är möjligt att den del som saknas hade ordet “tjänare/slav” (på hebreiska “עבד”), och det kan hänföras till den begravda mannen med vår inskription i Silwan.

Eftersom det mellersta ordet saknas helt, kunde vetenskapsmännen inte nå fram till en konklusion i ämnet. Därför är det inte möjligt att känna till naturen av förbindelsen mellan denne Sebanja från sigillet och kungahuset i Judeen.

Det andra sigillet

År 2007 dök ett annat sigill upp på antikvitetsmarknaden i Jerusalem, sigillet hade en liknande struktur. Liksom det första sigillet befanns detta sigill också vara sönderbrutet, men i tillägg till orden " Shevniahu ", fanns bokstäverna המלך".. Av detta kan vi anta att de två sigillen bär samma inskription “Sebanja, konungens tjänare” (på hebreiska “לשבניהו עבד המלך”).

Det kan vara möjligt att Sebanja Shevniahu “שבניהו”, som framträder på sigillet från Lachish, är “kungens tjänare” som Jesaja fördömde, och som var begravd i en grotta i Silwan. Och att denne Sebanja  sände ett brev med sitt sigill från kung Hiskias hov till Lachish.

Upptäckten av Dödahavsrullarna

Upptäckten av Dödahavsrullarna

Upptäckten 

Rullarna blev upptäckta av en beduinpojke vid namn Muhammad A-dib, son av Taámara stammen, som tog sina hjordar till området vid Wadi el Araijah (Arugotfloden). Han och hans kusin var på vandring med hjordarna till ett avlägset område, när en upprorisk get skiljde sig från hjorden och gick in i en grotta. Geten föll ner till ett lågt område i grottan och blev fast där. A-dib och hans kusin sökte efter geten och hörde ett mjukt bräkande från grottan. Pojkarna var rädda för att gå in i grottan, och därför kastade de stenar in i öppningen. Omedelbart därefter hörde de två ljud: 

1. Ljudet av en get som bräkte 

2. Ljudet av ett ihåligt kärl som gick sönder. 

(Muhammed Adib (till vänster

Pojken tog mod till sig och gick in i grottan i ett försök att rädda den nedfallna geten. I grottan fann han 7 lerkärl. I ett av kärlen (som var i bitar som resultat av stenen han hade kastat) såg pojken pergament med inskriptioner. 

Muhammed A-dib försökte få upp geten, men på grund av dess storlek kunde han inte lyfta geten till grottans ingång. 

Pojken återvände till sin familjs tält och berättade för sin far vad som hänt. Geten måste räddas ut ur grottan, så vid gryningen återvände pojken och hans fader till grottan. De drog ut delar av rullarna från krukorna och tog dem tillbaka till sina tält, där några rullar fick tjäna till att tända eld med. Nästa dag tog fadern pergamentet till Bethlehem och visade dem för en skomakare vid namn Alexander Shahin, som var känd i Betlehem under smeknamnet "Kendo". Muhammeds fader frågade Kendo om det var möjligt att göra sandaler av rullarna. 

Ingången till grotta nummer 1 

Kendo, som såg skrivtecknen på rullarna, förstod att detta var ett arkeologiskt fynd. Han köpte tre rullar av beduinen för 10 jordanska dinarer: 

1. Den kompletta Jesaja rullen (Jesaja 1). 

2. Habakkuk- kommentaren 

3. Kommunitetsreglerna 

Under tiden fortsatte beduinen som vanligt att plundra rullarna från grottorna i den judeiska öknen och ta dem till Kendo. På sommaren 1947, medlade Kendo (som var en kristen från den syriska församlingen), mellan beduinen och huvudet för sin församling, ärkebiskopen fader Athanasius Yesus Samuel (se foto). Ärkebiskopen köpte fyra rullar som blivit funna i grotta 1: 

1. Kriget mellan ljusets söner och mörkrets söner 

2. Thanksgiving Scroll 

3. Jesajas bok 

4. Genesis Apokryferna 

För dessa fyra betalade Kendo tjugofyra jordanska dinarer värda omkring etthundra dollar vid den tiden. 

Father Athanasius Yesus Samuel från den assyriska kyrkan 

I november 1947 tog Professor Eleazar Lipa Sukenik, fader till den berömde arkeologen Yigael Yadin, emot ett stycke pergament från en armenisk vän. Man berättade för honom att beduiner fann pergament i den judeiska öknen som de sålde till en skomakare vid namn Kendo i Betlehem. Han blev också informerad om att dessa manuskript var till salu. 

Han konsulterade sin son Yigael Yadin. Sonen varnade sin fader och tyckte inte att han skulle riskera att möta Kendo. Därför reste Sukenik inte till Bethlehem. 

Bethlehem i början av 1900-talet 

Då omröstningen i FN hade blivit utsatt med en dag, och prof. Sukeniks ben “brann” att få se rullarna, bestämde han sig för att gå till mötet i alla fall. Det var lördag: han tog en buss och anlände till Betlehem. Han undersökte rullarna och läste texten från en antik hebreisk skrift om Kriget mellan Ljusets Söner gentemot Mörkrets Söner (en utombiblisk text som varit okänd fram till dess).

Med pengarna som givits honom av the Hebrew University, köpte han de kvarvarande 3 rullarna, - Tacksägelserullen, Kriget mellan Ljusets Söner gentemot Mörkrets Söner och Jesajas bok. Transaktionen var komplett när Sukenik hade betalat totalt 125 dollar den 29 november. 

Kendo till vänster i fotot

Sukenik återvänder till Jerusalem, han går genom de dansande skarorna på gatorna (det var slutet på det brittiska mandatet och etablerandet av staten Israel); i sina händer hållande en enkel kartong som innehöll skriftrullar skrivna av judar för över två tusen år sedan. 

Prof Eleazar Lipa Sukenik 

På kvällen denna historiska dag, läste Sukenik antika 2000 år gamla hebreiska texter och blev den förste person som läste antika bibliska texter från den andra tempelperioden. 

År 1948 fick Sukenik veta att fadern i den assyriska kyrkan i Jerusalem hade köpt 4 skriftrullar från Kendo. Sukenik konkluderade att det hade varit sju rullar i grottan som Muhammed A-dib funnit. Han träffade fader Yesus Samuel, men denne begärde mer och mer pengar, och kommunikationssvårigheter mellan det judiska Jerusalem och de arabiska grannskapen (det var början av Israels Independence War) skar så av förhandlingarna mellan de två. 

Fader Athanasius Yesus Samuel 

Samtidigt med kontakten med Sukenik, presenterade kyrkofadern rullarna för The American Schools of Oriental Research (även känt som Albright Institute of Archaeological Research). De bekräftade att han hade i sin besittning manuskript från det andra Templets tid. 

Vetenskapsmännen övertalade Yesus Samuel att låta dem undersöka rullarna och publicera dem. För detta syfte bad de fader Yesus Samuel att ta rullarna ut ur Jerusalem (staden förde krig vid den tiden) och överföra dem till en säker plats för djupare studier. 

Efter en tid försvann kyrkofadern, han smugglade rullarna till Beirut i Libanon, och därifrån tog han dem till Förenta Staterna. 

Albright Institute of Archaeological Research 

Den 28 februari 1953 dog Sukenik utan att ha lyckats med att få tag i skriftrullarna. Efter hans död försvann förbindelsen till rullarna och minnet av dem bleknade. Under tiden var alla försök av den assyriska prästen Yesus Samuel att sälja rullarna i Förenta Staterna förgäves, han kunde inte finna en köpare. Men det var som om rullarna hade en egen vilja att bli funna av ättlingarna till sina skapare.

Sommaren 1954 befinner sig Yigael Yadin i Förenta Staterna och tar del av en föreläsningsturné. Medan han läste Wall Street Journal fann han följande annons:

“De fyra dödahavsrullarna”

Bibliska manuskript daterade till åtminstone 200 f Kr är till salu. Detta vore en ideal gåva till en utbildande eller religiös institution från en individ eller grupp

Box F 206, The Wall Street Journal.

Genom ett otroligt sammanträffande blev denna annons publicerad av den assyriske fadern Yesus Samuel medan Yigael Yadin befann sig i Förenta Staterna. 

Yadin vände sig till Israels regering och erhöll den nödvändiga summan för att kunna inhandla rullarna. Köpet blev genomfört mycket omsorgsfullt; rullarna var köpta under täcknamnet av en privatorganisation (det fanns en misstanke att den assyriske fadern skulle vägra sälja rullarna till en före detta välkänd chef för israeliska försvarsstyrkor som Yadin). Efter köpet, anlände varje rulle i Israel med ett separat flygplan. Rapporten per telefon från Israel till Yadin i USA var “Sara har anlänt”, “Leah har anlänt” och så vidare. 

Fader Roland de Vaux från den franska Dominikanska kyrkan, övertygade jordanierna att de borde utse en grupp med arkeologiska präster för att tävla med plundrarna, men beduinerna, i sin iver att maximera sina vinster, skar rullarna i strimlor för att få mer pengar för varje rulles fragment. 

Vid detta stadium tävlade alla med alla och beduinerna fortsatte med sina vilda utgrävningar (det bör noteras att alla de “goda” grottorna först blev plundrade av beduinerna). 

En kväll år 1952, när en man från Tamara-stammen satt vid bålet, råkade en av stammens äldste komma ihåg att medan han i sin barndom jagade en sårad Berghöna (en slags fasan), följde han den till en grotta i kullarna som omger Khirbet Qumran (Qumranruinerna). Där i grottan fanns fragment av pergament utspritt över hela golvet. Här, i de mjuka lerklipporna hade varken arkeologer eller beduiner ännu letat. Nästa dag gick flera unga män från Tamara-stammen till Qumran och upptäckte den rikaste grottan (känd som Grotta 4). De fann över 16,000 fragment av pergament, som ursprungligen kom från 600 olika rullar. 

När den romerska armén förstörde Qumran, så verkar det som om de romerska soldaterna låtit sin vrede få utlopp över rullarna och förstört dem med sina svärd. 

Cave 4 (near Qumran) 

Den här upptäckten utgjorde en utmaning för vetenskapsmännen – att sortera ut bitarna och foga ihop dem med de kvarvarande delarna från varje rulle. 

Uppgiften de hade var som att lägga ett pussel med 16 000 bitar blandat från 600 olika pussel, med många delar delvis ruttnade. Eftersom nästan alla krukorna som innehöll rullarna var förstörda, så det var omöjligt att veta hur många fragment som fanns kvar från varje pussel. 

När arkeologerna kom till en grotta som plundrats av beduinderna, fanns det nästan ingenting kvar. Alla delar av rullar som blivit funna eller köpta från beduinerna fanns lagrade i Rockefeller Museum i östra Jerusalem. I museeet arbetade en grupp utländska arkeologer som blivit inhyrda av den jordanska regeringen. 

Rockefeller Museum 

Under hela den här tiden fortsatte beduinerna sitt letande efter skriftrullar i den judeiska öknen. År 1956 fann de Grotta nr 11 (detta var den sista grottan med rullar som har blivit funnen). 

Denna grotta innehöll den mest kompletta rullen som hittats så långt, Tempelrullen. 

Kendo, som verkade ha sina fingrar med i varje skriftrulletransaktion i Betlehem, föreslog Yadin (genom ett tredje parti) att köpa rullen. Priset var utan motstycke på den tiden: 1 miljon dollar. Yigael Yadin överförde 10 000 dollar som en förtidsbetalning, och försökte sänka priset. Kendo skar av förbindelsen med Yadin och försvann i Betlehem. 

Ingång till Grotta 11 

I elva års tid gömde Kendo rullen i en grop som han byggt under sitt hus. I Kendos fuktiga källare blev rullen skadad mer än den varit efter att ha varit 2000 år i den torra luftiga Grotta 11 djupt i den judeiska öknen. 

År 1967, under slaget för Jerusalems befrielse, var det några israeliska soldater som sov i Rockefeller Museet. En av soldaterna vandrade genom museet och gick in i en gömd sektion i källaren, där han såg rullarna och vetenskapsmän som arbetade med att montera ihop dem. Vid den tiden hade Rockefeller museet delar av alla de upptäckta rullarna i sin besittning, förutom kopparrullen (som befann sig på utställning i Amman, Jordanien). 

Efter 6-dagarskriget, blev Rockefeller Museet israeliskt territorium, och ansvaret för rullarna blev anförtrott Avdelningen för Antikviteter och Museer. Israelerna började med att organisera och klassifiera texterna. Under en detaljerad undersökning listades mer än 1200 glasplattor som innehöll tusentals rullar. 

Inuti Rockefeller Museum 

Men, Yadin glömde inte bort de 10 000 dollarna och den Tempelrullen som var i Kendos besittning. Med hjälp av underrättelsetjänsten kom han på var Kendo levde. Yadin och en man från IDF (Israels försvarsstyrkor) kom för att besöka sin “gamla vän”, och efter förhandlingar tog Kendo fram den mögliga rullen under sina plattor. 

Längden på Tempelrullen är omkring 9 meter och det verkar som om medlemmarna i Döda Havssekten har skrivit om det framtida Templet i den. Tempelrullen blev räddad dagen efter att fallskärmsjägarna i 6-dagarskriget befriade Jerusalem och annonserade, “Tempelberget är i våra händer!” 

The Temple Scroll från Qumran grottorna 

Några av Dödahavsrullarna blev funna i dolda grottor nära ruinerna av den antika bosättningen Qumran. I några av grottorna finns det handgjorda hyllor som urholkats i de mjuka klipporna, och på dessa hyllor var rullarna lagrade. Detta faktum styrker hypotesen att grottorna användes som bibliotek för att lagra rullarna. Andra grottor där man upptäckt rullar, befanns vara naturliga, och det verkar som om rullarna blivit gömda under den stora revolten (66-73 e Kr). 

Inuti grotta 4

De olika slagen av rullar och deras innehåll

Efter att ha samlat in alla fragment från Dödahavsrullarna, såg det ut som om de tillhör runt 900 kompletta böcker från den andra Tempelperioden. Rullarna delades i fyra kategorier: 

1. Bibliska böcker 

2. Externa böcker 

3. Kommentarer 

4. Lagböcker från den judeiska ökensekten 

Bibliska böcker 

30% av rullarna är segment från Bibeln. Bland rullarna finns fragment från alla Bibelns böcker förutom Esters bok. Texterna befanns vara nästan helt lika med den Masoretiska versionen (liksom versionen i Aleppo Codex) 

Öppningsparagrafen från 1 Mosebok 

Följande lista av rullar presenterar det antal kopior som upptäckts av de allra vanligaste rullarna. 

En av de viktigaste och mest kompletta texterna som upptäcktes är Jesajas bok, som upptäcktes år 1947. Jesajaboken uppträder i två olika texter, Vulgata – Jesaja och den “vanliga” texten som vi känner den idag. 

25% av rullarna är judiska apokryfer, och de flesta av dessa böckerna skrevs av judar under den andra Tempelperioden. De blev inte accepterade som heliga manuskript vid tiden för den bibliska kanoniseringen. 

Bland dessa böcker finns böcker som ursprungligen skrevs på grekiska, andra skrevs på hebreiska, men eftersom Chazal ( En av våra Vise, må hans minne vara välsignat) inte godkände studierna av dessa böcker, gick den hebreiska versionen av böckerna förlorad med tiden. Boköversättningar bevarades på grekiska, latin, arameiska och etiopiska. 

Några av namnen på de externa böckerna är: De tolv patriarkernas testamente, Jubileerboken, 1 Enoks bok, Josef och Aseneth, Baruks bok, Jeremias brev, Manasses bön, Syraks vishet, Judits bok, Mackabeerboken och så vidare. 

Enoks bok 

Enok var utvald och blev tagen till himlen för att se, höra och lära sig läsa och skriva av änglarna. Han blev befalld att återvända till jorden för att lära sina efterföljare prästerna ( Heb. cohenim) vad han hade lärt sig i himlen.

De tolv Patriarkernas testamente

Boken består av 12 testamenten från Jakobs söner. 

Jubileerboken

Närvarons ängel återupprepar historierna från 1 Mosebok till Moses vid Sinai berg. Författaren av boken ger ett exakt datum för alla händelserna i boken. 

Manasses bön 

Boken skildrar Manasses, son of Hezekiah kung av Juda, bön, efter hans exil till Babylon. Denna bön av Manasse är nämnd i 2 Krönikeboken. Enligt boken bekänner kungen sin synd och ber om förlåtelse av Israels Gud.

Shimon, Siras (Sirach) sons vishet 

Boken inkluderar moralinstruktioner och ett upprop att hålla lagen i Tora; den har lovprisningssånger för hebréernas patriarker och ärar översteprästen. Boken förespråkar läran om belöning och straff i den här världen. 

Den nämner inte varken livet efter detta eller uppståndelsen av de döda, denna doktrin sammanfaller med de flesta av Bibelns böcker.

Shimon, Siras (Sirach) sons vishet 

Kommentarerna 

Ytterligare 30% av rullarna utgör en kategori som kallas “Kommentarer”. De är Qumransektens uttydningar och riktlinjer för några bibelböcker. I dessa rullar “dechiffrerar” författaren det verkliga budskapet i de bibliska antika profetiorna. Författarna till kommentarrullarna finner de antika profetiorna från Bibeln relevanta till sin tid, vilken de betraktar som dagarnas slut. En del av dessa metoder påminner oss om Chazalernas (Våra Vise, må deras minne vara välsignat) koncept.

Bland Kommentarrullarna fanns: Kommentaren till Habakkuk, Kommentaren till Nahum, Kommentaren till Jesaja och så vidare. 

Rullar om de religiösa lagarna hos den Judeiska Ökensekten 

Rullar angående tacksägelse

Rullar med sång och tacksägelsebön som kommer från människans själ. Av denna rulle kan vi lära oss hur stark den religiösa känslan var i folkets hjärtan i den judeiska ökensekten. Så stark att de etablerade sina egna böner. 

Krigssrullen (Kriget mellan ljusets söner och mörkrets söner)

Rullen är en militär och strategisk guide om kriget i ändens tid mellan det absolut onda och absolut goda. Det verkar som om den judeiska ökensekten trodde på indelningan av mänskligheten i ljusets söner och mörkrets söner. De själva 

(medlemmarna i sekten), var naturligtvis bland ljusets söner, och deras fiender på jorden och i himlen är från mörkrets söner. 

Kopparrullen 

Den mest mystiska texten är otvivelaktigt kopparrullen som upptäcktes år 1952 i Grotta 3. Rullen innehåller en lista med 63 platser i den Judeiska öknen mellan Jerusalem och Döda Havet, där skatter blev gömda med precisa instruktioner angående mängderna och platser för skatterna. 

Den listar enorma mängder med guld, silver och mynt. Uppskattningen är att det är listan från Tempelskatterna som gömdes samtidigt som den stora revolten började. 

Vid tiden för upptäckten av rullarna var den Judeiska öknen i händerna på jordanierna. De stängde området och sände arkeologer som skulle eftersöka skatterna men de fann ingenting. 

Några få rader översatta från kopparrullen

Fyrtiotvå talenter ligger under trapporna i saltgropen… Sextifem guldtackor ligger under den tredje terassen i grottan vid det gamla tvätthuset…Sjuttio talenter silver finns inneslutna i träkärl som finns i cisternen vid en begravningskammare på Matias gård. Femton alnar från framsidan av de östra grindarna ligger en cistern. 

De tio talenterna ligger i cisternens kanal…Sex silvertackor är lokaliserade vid den skarpa kanten av klippan som är under den östra väggen i cisternen. Cisternens ingång är under den stora stenlagda tröskeln. Gräv ner fyra alnar i det norra hörnet av poolen som är öster om Kohlit. Där finns det 22 talenter silvermynt. 

Datering av Dödahavsrullarna

Genom C14 datering och textanalys av rullarna, verkar det som de är skrivna från andra århundradet f Kr till första århundradet e Kr.