April 24, 2018

Hiskias bullor


Hiskias bullor

Kung av Juda från 715 f Kr till 686 f Kr. Hiskia beskrivs som en krigsman av filisteerna och en rebell i Assyrien, men till hans huvudsakliga handlingar hör de religiösa reformer som han genomförde i Juda, framför allt utrotningen av avguderi och centraliserandet av tillbedjan till templet i Jerusalem. Enligt Bibeln utrotade Hiskia dyrkandet av Ashera; han inställde också avgudadyrkandet på de höga platserna. Det är allmänt accepterat bland de lärde att han gjorde så i femte Mosebokens anda. Enligt skriften gick Hiskia långt med sin religiösa reform och malde ner kopparormen som Moses hade gjort i öknen. Bibeln säger oss att folket tillbad ormen som ett oberoende gudsväsen vid namn Nehushtan. Denna beskrivning motsvarar det deuteronomistiska synsättet som betraktar avgudadyrkan som en synd.
2 Kon 18:1 I Hoseas, Elas sons, Israels konungs, tredje regeringsår blev Hiskia Ahas son, konung i Juda. Han var tjugofem år gammal när han blev konung, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans moder hette Abi, Sakarjas dotter. Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, alldelse såsom hans fader David hade gjort. Han avskaffade offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner Aseran. Han krossade ock den kopparorm som Mose had gjort; ty ända till denna tid hade Israels barn tänt offereld åt denne. Man kallade honom Nehustan.

Namnet Hiskia i utombibliska källor


Den första bullan som blev funnen av en arkeolog, upptäcktes bland många krukskärvor, statyetter, sigill, bullor och varierande fynd vid slutet av säsongen år 2009 i Ofel-utgrävningen. Fynden upptäcktes i en soptipp som användes under Hiskias dagar förvara  födoämnen. Efter våtfiltrering katalogiserades fynden och lagrades. I början av 2011, när man processade fynden, fann arkeologerna en bulla med två rader skrift med en bild av en bevingad sol mellan dem. Bullan bar inskriptionen "till Hiskia Ahas kung av Juda".

Sigillavtryck med Hiskias namn har varit kända på marknader för antikviteter under årtionden. En del av dem bar en symbol av en bevingad scarabé (skalbagge); andra bar en bevingad solsymbol. Som nämnts ovan, så representerar kung Hiskias bulla från Ofel den första gången som man funnit en bulla från en judisk kung i arkeologiska utgrävningar.


[לחזקיהו א[ח]ז מלך יהוד[ה
Till Hiskia Ahas kung av Juda.



יהודה
[לחזקיהו א[חז] מל[ך
Juda
Till Hiskia Ahas kung 

[לחזקיהו בן א[חז
Till Hiskia son av Ahas 
ל]אשנא עבד חזקיהו]
Till Ashna Hiskias tjänare 

לדמלא עבד חזקיהו
Till Domla, Hiskias tjänare 

ליהוזרח בן חלקיהו עבד חזקיהו
Till Yehozarah son av Hilqiyahu Hiskias tjänare 


לדמלא עבד חזקיהו
Till Domla, Hiskias tjänare 

Kung Hiskia i assyriska inskriptioner

Inskription 26 av Sargon II


Tavlan upptäcktes i de gamla ruinerna av Nineve. Inskriptionerna handlar om många ämnen, bland dem rapporterar inskriptionen en militär kampanj av Sargon II mot Hiskia kung av Juda, vilket inkluderade erövringen av staden Azeka.

[ Assyriens gud stödde] mig, och till Hiskias land Juda j[udah gick jag. Under] min resas lopp, offret från kung .......................] ] Herren över assyriern min herre, provinsen av Hiskia judaiten som [...................... ... hästarna] Se, rösten från de mäktiga arméerna från Assyrien Hör fruktan i [deras hjärtan ... 


Sennacherib's krönikor


Assyriska krönikor blev skrivna på prismastenar av de assyriska kungarna. Inskriptionen beskriver Sennacheribs resa i Israels land vid slutet av 700-talet f Kr. Sennacheribs prisma var känd för att den nämner Sennacheribs tredje resa västerut, i vilken han beskriver sitt krig mot Juda rike med Hiskia. Denna händelse är dokumenterad i Bibeln i tre böcker: Konungaböckerna, Krönikeböckerna och Jesaja bok.

“När det gäller Hiskia, judaiten, så underordnade han sig inte mitt ok. Jag belägrade 46 av hans befästa städer, murade fästningar och de otaliga små byarna i deras omgivningar…. Jag ledde bort 200 150 människor, unga och gamla, män och kvinnor, hästar, mulor, åsnor, kameler, stor- och småboskap oräkneliga, och räknade dem som byte.”
















































April 16, 2018

Siloaminskriptionen



Siloaminskriptionen


I den blå cirkeln: tunnelns lokalisering i Jerusalem


 Siloam tunneln
Vattentunnel som blivit uthuggen under Davids stad i Jerusalem. Tunnelns längd är 530 m. En vanlig hypotes angående tunnelns datering är att den kom till under Hiskias regeringstid (sent 700-tal och tidigt 600-tal f Kr).

2 Kon 20:20 Vad nu mer är att säga om Hiskia och om alla hans bedrifter och om hur han anlade dammen och vattenledningen och ledde vatten in i staden, det finns upptecknat i Juda konungars krönika.

Det verkar som om huvudskälet till att tunneln höggs ut var att föra vatten från ena sidan av staden till den andra.
Ingång till Siloamtunneln år 1816


 Inskriptionen

Inskriptionen blev funnen i Siloamtunneln år 1880 av en pojke som gick i tunneln. Den blev borttagen av en girig invånare och bröts i 6-7 delar. De turkiska myndigheterna konfiskerade delarna och flyttade dem till ett museum i Istanbul där de sattes samman. (Inskriptionen finns fortfarande där idag). Inskriptionens höjd är 23 cm, och 66 cm lång. Den innehåller 6 rader skrivna med en antik hebreisk skrift.

Facsimile av Siloaminskriptionen
Inskriptionen innehåller 222 bokstäver, och det uppskattas att det saknas 22 bokstäver  (som inte överlevde vandaliseringen). Den är skriven i en biblisk stil där Mater lectionis stavningen saknas.
Siloaminskriptionen är en avvikande text bland antika inkriptioner. En närmare undersökning av Siloaminskriptionen avslöjar ett unikt format bland andra Brons- och Järnålders inskriptioner som blivit funna genom hela Levanten.


Översättning till svenska av Siloaminskriptionen
.. Tunneln... och detta är berättelsen om tunneln medan ...
 [stenhuggarnas] yxor var mittemot varandra och när det var tre alnar kvar att hu[gga?] ...rösten av en man ...
Ropade till sin kollega, ty det var en *ZADA(spricka?) i klippan, till höger [och till vänster] ... och på dagen av
tunnelns (slutförande) slog stenhuggarna var och en mot sin kollega, yxa mot yxa och flödade
vattnet från källan till poolen ett tusen tvåhundra kubik. Och ett hundra
alnar var höjden av klippan över huvudena på (stenhuggarna)

[…] הנקבה. וזה היה דבר הנקבה. בעוד ]מניפים החוצבים את[
הגרזן אש אל רעו, ובעוד שלוש אמות להנ[קב, נשמ]ע קל אש ק
רא אל רעו, כי הית זדה בצר מימן ומ[שמ]אל. ובים ה
נקבה, הכו החצבים אש לקרת רעו גרזן על [ג]רזן. וילכו
המים מן המוצא אל הברכה במאתי[ם ו]אלף אמה, ומא[ה]
ת אמה היה גבה הצר על ראש החצב[ם].


* ZADA är ett ord i singularis och finns inte i Bibeln eller någon annan källa. Översättningen är ett kontextuellt förslag.
  
Karaktären på kungliga konstruktionsinskriptioner
De flesta antika kungliga inskriptioner (stenstoder) graverades för att hedra konungar och deras bedrifter. Monumentala Brons- och Järnåldersinskriptioner berättar ofta om segrar över 

fiender, tillfångatagande av krigsfångar, andra stammars eller nationers slaveri, byggnadsprojekt, vattendammar och presentation av kungar som gudarnas skyddsling. 

I tillägg placerades de monumentala inskriptionerna (stenstoder) på centrala platser, där kungarikets invånare och andra utomstående skulle se kungens storhet. Under utgrävningar har arkeologerna funnit monumentala inskriptioner på centrala platser såsom stadsporten, framför konungens palats, templet för den lokala guden etc.

Insikter från Siloam inskriptionen
I motsats till monumentala inskriptioner saknar Siloaminskriptionen allt av följande:
  1. Namnet på den kung som gav order om uthuggningen av tunneln är inte nämnd, dessutom finns det inga ärande eller lovprisande ord till tunnelprojektet.
  2. Inskriptionen är “gömd” inuti tunneln. Det är en onaturlig plats för en inskription, denna plats är inte nåbar för allmänheten så att de skulle kunna uppskatta kungens projekt.
  3. Siloaminskriptionen verkar vara ett ingenjörsdokument skrivet av mannen som var ansvarig för konstruktionen av tunneln. Denna hypotes är baserad på inskriptionens text:

  • Den skrivande beskriver uthuggningsmetoden av tunneln. Den som skrivit, beskriver uthuggningsmetoden av tunneln, uthuggningen skedde med två grupper stenhuggare från motsatt håll. 
  • Inskriptionen nämner dimensioner som beskriver längden av tunnelns bana, och dess djup under jordytan.
  • Författaren indikerar att de två motsatta grupperna av stenhuggare började höra varandra när det var tre kubikmeter av solid klippa mellan dem. Orsaken (enligt författaren) var sprickor från vänster till höger längs klippan.

Bibliska referenser för inskriptionens datering
Ur epigrafisk synpunkt, matchar inskriptionens bokstäver Järnålder II –perioden. Sedan det inte fanns något biologiskt material i tunneln, finns det ingen möjlighet att utföra C 14 datering. Den troligaste initiativtagaren till tunnelprojektet borde vara kung Hiskia, eftersom Bibeln nämner honom som initiativtagare till några få byggnadsprojekt med vatten. Bibeln indikerar att Hiskia förstärkte staden före upproret mot Assyrien, och några förberedelser var att stänga av alla källor utanför Jerusalems murar.

2 Krön 32:1-9,4 Mycket folk församlades och täppte till alla källorna och dämde för bäcken, som flöt mitt igenom trakten, ty de sade: ´När de assyriska kungarna kommer, bör de inte finna vatten i sådan myckenhet´. 

I 2 Kon 20: är författaren mycket specifik angående Hiskias vattenföretag, v 20: Vad nu mer är att säga om Hiskia och om alla hans bedrifter och om hur han anlade dammen och vattenkanalen och ledde vatten in i staden, det finns upptecknat i Juda konungars krönika.

I 2 Krön 32 finns det en ledtråd till angående Hiskias vatten vattenanläggning, v 30: Det var också Hiskia som täppte till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet nedåt, väster om Davids stad. Och Hiskia var lyckosam i allt vad han företog sig.



Konklusion
Siloaminskriptionen blev skriven på den judiske kung Hiskias tid. Inskriptionen blev förmodligen uthuggen av den ingenjör som var ansvarig för tunnelkonstruktionen. Författaren var angelägen om att dokumentera uthuggningsmetoden och arbetarnas progress. Författaren ristade inskriptionen inuti tunneln på en onåbar plats, och det är tydligt att det var mer av ett syfte att dokumentera än för allmänheten att uppskatta företaget.

Referenser
Shmuel Ahituv - "HaKetav VeHaMiktav" second edition 2012 ,Handbook of Ancient Inscriptions from the Land of Israel and the Kingdoms beyond the Jordan from the Period of the First Commonwealth.

R. Reich and E. Shukron, The System of Rock-cut Tunnels near Gihon in Jerusalem,

Reconsidered, Revue Biblique, 107/1: 5-17.
Frank R. Blake Source, the word זדה in the Siloam Inscription: Journal of the American Oriental Society, Vol. 22 (1901), pp. 55-60.

Gary A. Rendsburg and William M. Schniedewind, The Siloam Tunnel Inscription: Historical and Linguistic Perspectives, Israel Exploration Journal, Vol. 60, No. 2 (2010), pp. 188-203









April 2, 2018

Jesajas sigill

Jesajas sigill 

Under utgrävningssäsongen år 2009 vid foten av Tempelbergets sydöstra mur (Ofel), blev ett litet område (som tidigare lämnats ostört under tidigare säsonger) utgrävt. Området innehöll mest rester av skräp och andra objekt som blivit kastade från den intilliggande stora antika byggnaden. Utgrävningen gav i utbyte fragment från lerkärl, statyetter och två typer av antropomorfistiska ikoner. Samlingen innehöll också stämpelavtryck på krukhandtag, sigill och några sigilltryck. De flesta av dem bar hebreiska namn.


Namnen är på de människor till vilka sigillen och avtrycken tillhörde, och ett av sigillavtrycken bar namnet och titeln på kung Hiskia. Sju av sigillavtrycken befanns vara från en betydande familj där faderns namn var Bass. Detta namn har ingen biblisk motsvarighet. Tillsammans med Hiskias sigillavtryck och Bassfamiljens dito, blev 22 ytterligare sigillavtryck med hebreiska namn funna i utgrävningen. Bland dessa fanns ett avtryck som bar inskriptionen Yesha‘yah[..] Nvy[.] ישעיה[..] נבי[..]. Det bör påpekas att detta sigill blev funnet bara några få meter från kung Hiskias sigill.



Sigillet är delat i två delar. 
1. På den övre delen av sigillet finns en teckning som var svårt skadad; endast den lägre änden av teckningen var bibehållen. 

2. Den lägre delen av sigillet är i stort sett komplett förutom en del av den vänstra sektionen som saknas.


Det enda som kunde kännas igen från teckningen, är ben av ett djur, möjligen en hjort (ett annat stämpelavtryck från samma område bar en teckning av ett hjort). 

I den nedre halvan av avtrycket (där inskriptionen börjar), var ordet leyeshaya [...](hebreiska לישעיה) skrivet på första raden. Den första bokstaven le( ל) betyder på hebreiska tillhöra; namnet efter bokstaven "ל " är yeshaya [...](hebreiska ישעיה) vilket betyder "Jesaia". Därför betyder inskriptionen på den övre raden till Jesaia [...](לישעיה). 

Som sagts ovan, är avtrycket skadat, och dess elliptiska form är inkomplett: stämpelavtrycket har plats för en eller två bokstäver till vid slutet av skriften till Isaiah. ישעיה 

I den hebreiska bibeln är namnet Jesaja skrivet som ישעיהו. Eftersom det är uppenbart att namnet är ett judeiskt hebreiskt namn från slutet av 700-talet f Kr, är det nästan säkert att den skadade bokstaven/bokstäverna efter till Jesaja ישעיה, är bokstaven vav (ו), vilket då blir namnet på den bibliske profeten Jesaja ישעיהו.
Den lägre raden på sigillet bär titeln/namnet nabi[.] (hebreiska נבי). På hebreiska betyder den här titeln profet. Det hebreiska ordet för profet är skrivet som נביא. Liksom på raden ovanför, är den vänstra delen skadad, och det ser ut som om den sista bokstaven inte blivit bevarad. Om den sista bokstaven skulle ha varit ,א skulle ordet på denna rad vara נביא (profet). 
Om de skadade bokstäverna var skrivna som ovan, bar stämpelavtrycket namnet leyesha‘yah[u] [h]navi (hebreiska (לישעיהו [ה]נביא . 

Bibeln nämner bara en profet vid namn Jesaja ישעיהו Amos son (hebreiska (בן אמוץ Denne profet är en välkänd figur under 700 – talet f Kr. Jesaja var profeten som profeterade och agerade i Juda under fyra konungars regeringstid: Ussia , Jotam , Ahas och Hiskia. 

Hebreiskt sigill (ej funnet vid Ofel) som bär namnen 
לישעיה ואמריהו  Yesha‘yahu and Amaryahu 

Ordet profet (hebreiska נביא), blev funnet i Lachish brev nr 3, ordet var skrivet på hebreiska som נבא .


Som nämnts ovan, blev sigillet funnet i samma rum som Hiskias stämpelavtryck ( 3 meter bort). Enligt Bibeln verkar det som om både konungen och profeten tog bördan av nationens ledarskap sida vid sida. 
Detta påstående bekräftas i Bibeln, där namnet Jesaja (refererande till profeten) förekommer 32 gånger, och i 16 (av de 32) finns kung Hiskias namn med i samma vers. 
Ett andra alternativ är att ordet Nubi refererar till namnet på Jesajas fader (men det finns inga tillägg såsom "son av בן" före ordet Nabi). Epitetet "son av Nubi" har blivit funnet på handtaget till en kanna och på två sigill. 
Den tredje möjligheten är att namnet "Nabi" refererar till sigillägarens stad, och då blir texten " till Jesaja Nubi = " till Jesaja, en man från Nuv" 
1 Samuel 22:19 Och invånarna i präststaden Nob blev slagna med svärdsegg, både män och kvinnor, både barn och spenabarn; också fäkreatur, åsnor och får blev slagna med svärdsegg.



Referenser 

Eilat Mazar – The Ophel Excavations to the South of the Temple Mount 2009–2013 Final reports volume 1.