Siloaminskriptionen

Siloaminskriptionen

I den blå cirkeln: tunnelns lokalisering i Jerusalem

 Siloam tunneln

Vattentunnel som blivit uthuggen under Davids stad i Jerusalem. Tunnelns längd är 530 m. En vanlig hypotes angående tunnelns datering är att den kom till under Hiskias regeringstid (sent 700-tal och tidigt 600-tal f Kr).

2 Kon 20:20 Vad nu mer är att säga om Hiskia och om alla hans bedrifter och om hur han anlade dammen och vattenledningen och ledde vatten in i staden, det finns upptecknat i Juda konungars krönika.

Det verkar som om huvudskälet till att tunneln höggs ut var att föra vatten från ena sidan av staden till den andra.

Ingång till Siloamtunneln år 1816

 Inskriptionen

Inskriptionen blev funnen i Siloamtunneln år 1880 av en pojke som gick i tunneln. Den blev borttagen av en girig invånare och bröts i 6-7 delar. De turkiska myndigheterna konfiskerade delarna och flyttade dem till ett museum i Istanbul där de sattes samman. (Inskriptionen finns fortfarande där idag). Inskriptionens höjd är 23 cm, och 66 cm lång. Den innehåller 6 rader skrivna med en antik hebreisk skrift.

Facsimile av Siloaminskriptionen

Inskriptionen innehåller 222 bokstäver, och det uppskattas att det saknas 22 bokstäver  (som inte överlevde vandaliseringen). Den är skriven i en biblisk stil där Mater lectionis stavningen saknas.

Siloaminskriptionen är en avvikande text bland antika inkriptioner. En närmare undersökning av Siloaminskriptionen avslöjar ett unikt format bland andra Brons- och Järnålders inskriptioner som blivit funna genom hela Levanten.

Översättning till svenska av Siloaminskriptionen

.. Tunneln... och detta är berättelsen om tunneln medan ...

 [stenhuggarnas] yxor var mittemot varandra och när det var tre alnar kvar att hu[gga?] ...rösten av en man ...

Ropade till sin kollega, ty det var en *ZADA(spricka?) i klippan, till höger [och till vänster] ... och på dagen av

tunnelns (slutförande) slog stenhuggarna var och en mot sin kollega, yxa mot yxa och flödade

vattnet från källan till poolen ett tusen tvåhundra kubik. Och ett hundra

alnar var höjden av klippan över huvudena på (stenhuggarna)

[…] הנקבה. וזה היה דבר הנקבה. בעוד ]מניפים החוצבים את[

הגרזן אש אל רעו, ובעוד שלוש אמות להנ[קב, נשמ]ע קל אש ק

רא אל רעו, כי הית זדה בצר מימן ומ[שמ]אל. ובים ה

נקבה, הכו החצבים אש לקרת רעו גרזן על [ג]רזן. וילכו

המים מן המוצא אל הברכה במאתי[ם ו]אלף אמה, ומא[ה]

ת אמה היה גבה הצר על ראש החצב[ם].

* ZADA är ett ord i singularis och finns inte i Bibeln eller någon annan källa. Översättningen är ett kontextuellt förslag.

  

Karaktären på kungliga konstruktionsinskriptioner

De flesta antika kungliga inskriptioner (stenstoder) graverades för att hedra konungar och deras bedrifter. Monumentala Brons- och Järnåldersinskriptioner berättar ofta om segrar över 

fiender, tillfångatagande av krigsfångar, andra stammars eller nationers slaveri, byggnadsprojekt, vattendammar och presentation av kungar som gudarnas skyddsling. 

I tillägg placerades de monumentala inskriptionerna (stenstoder) på centrala platser, där kungarikets invånare och andra utomstående skulle se kungens storhet. Under utgrävningar har arkeologerna funnit monumentala inskriptioner på centrala platser såsom stadsporten, framför konungens palats, templet för den lokala guden etc.

Insikter från Siloam inskriptionen

I motsats till monumentala inskriptioner saknar Siloaminskriptionen allt av följande:

1. Namnet på den kung som gav order om uthuggningen av tunneln är inte nämnd, dessutom finns det inga ärande eller lovprisande ord till tunnelprojektet.
2. Inskriptionen är “gömd” inuti tunneln. Det är en onaturlig plats för en inskription, denna plats är inte nåbar för allmänheten så att de skulle kunna uppskatta kungens projekt.
3. Siloaminskriptionen verkar vara ett ingenjörsdokument skrivet av mannen som var ansvarig för konstruktionen av tunneln. Denna hypotes är baserad på inskriptionens text:

• Den skrivande beskriver uthuggningsmetoden av tunneln. Den som skrivit, beskriver uthuggningsmetoden av tunneln, uthuggningen skedde med två grupper stenhuggare från motsatt håll. 

• Inskriptionen nämner dimensioner som beskriver längden av tunnelns bana, och dess djup under jordytan.

• Författaren indikerar att de två motsatta grupperna av stenhuggare började höra varandra när det var tre kubikmeter av solid klippa mellan dem. Orsaken (enligt författaren) var sprickor från vänster till höger längs klippan.

Bibliska referenser för inskriptionens datering

Ur epigrafisk synpunkt, matchar inskriptionens bokstäver Järnålder II –perioden. Sedan det inte fanns något biologiskt material i tunneln, finns det ingen möjlighet att utföra C 14 datering. Den troligaste initiativtagaren till tunnelprojektet borde vara kung Hiskia, eftersom Bibeln nämner honom som initiativtagare till några få byggnadsprojekt med vatten. Bibeln indikerar att Hiskia förstärkte staden före upproret mot Assyrien, och några förberedelser var att stänga av alla källor utanför Jerusalems murar.

2 Krön 32:1-9,4 Mycket folk församlades och täppte till alla källorna och dämde för bäcken, som flöt mitt igenom trakten, ty de sade: ´När de assyriska kungarna kommer, bör de inte finna vatten i sådan myckenhet´. 

I 2 Kon 20: är författaren mycket specifik angående Hiskias vattenföretag, v 20: Vad nu mer är att säga om Hiskia och om alla hans bedrifter och om hur han anlade dammen och vattenkanalen och ledde vatten in i staden, det finns upptecknat i Juda konungars krönika.

I 2 Krön 32 finns det en ledtråd till angående Hiskias vatten vattenanläggning, v 30: Det var också Hiskia som täppte till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet nedåt, väster om Davids stad. Och Hiskia var lyckosam i allt vad han företog sig.

Konklusion

Siloaminskriptionen blev skriven på den judiske kung Hiskias tid. Inskriptionen blev förmodligen uthuggen av den ingenjör som var ansvarig för tunnelkonstruktionen. Författaren var angelägen om att dokumentera uthuggningsmetoden och arbetarnas progress. Författaren ristade inskriptionen inuti tunneln på en onåbar plats, och det är tydligt att det var mer av ett syfte att dokumentera än för allmänheten att uppskatta företaget.

Referenser

Shmuel Ahituv - "HaKetav VeHaMiktav" second edition 2012 ,Handbook of Ancient Inscriptions from the Land of Israel and the Kingdoms beyond the Jordan from the Period of the First Commonwealth.

R. Reich and E. Shukron, The System of Rock-cut Tunnels near Gihon in Jerusalem,

Reconsidered, Revue Biblique, 107/1: 5-17.

Frank R. Blake Source, the word זדה in the Siloam Inscription: Journal of the American Oriental Society, Vol. 22 (1901), pp. 55-60.

Gary A. Rendsburg and William M. Schniedewind, The Siloam Tunnel Inscription: Historical and Linguistic Perspectives, Israel Exploration Journal, Vol. 60, No. 2 (2010), pp. 188-203