Tel Gezer skärvan

Tel GEZER

Tel Gezer är en arkeologisk plats och en nationalpark, lokaliserad nära den gamla vägen längs havet.

Man har funnit jordlager efter 26 bosättningar vid platsen, med början i den kalkolitiska perioden (3500 f Kr), och de flesta av kvarlämningarna är från den kanaanitiska och israelitiska perioden. Staden är omnämnd i många historiska källor, inklusive Al-Amarna breven (1360 f Kr).

Tel Gezer lokaliserad i den blå cirkeln

Under åren 1902-1909, blev kullen först utforskad av den irländske arkeologen Robert Macalister. 

I området vid kullen finns ett flertal iögonenfallande platser: det kanaanitiska vattensystemet, den kanaanitiska porten, Salomoporten, de kanaanitiska gravstenarna, etc.

Den kanaanitiska offerhöjden med några uppresta stenar i Gezer.

Den israelitiska porten från 900-talet f Kr

Inskriptionen 

En keramikskärva upptäcktes år 1929 i Tel Gezer av en grupp från American Schools of Oriental Research. Skärvans storlek är 7 x 5 cm från ett slutet kärl. Skärvan var ett fragment från en cylindrisk kultpåle, med en inskription inkarvad innan leran brändes.
Skärvan blev funnen i fästningstornet i den kanaaneiska staden från mellersta bronsåldern, och har blivit daterad till närmare 1600 f Kr.
På skärvan fanns tre bokstäver vilket ger kombinationen ‘KLB’ ( på hebreiska) כלב.

Gezer skärvan

Kombinationen ‘KLB’ (כלב) verkar vara ett semitiskt känt privat namn. 

5 Mos 1:36 – ingen utom Kaleb Jefunnes son. Han ska få se det; och till honom och hans barn ska jag ge det land som han har satt sin fot på, därför att han i allt har följt HERREN 

4 Mos 34:19 Detta är männens namn: Av Juda stam Kaleb, Jefunnes son; 

Namnet Kaleb ‘KLB’ (כלב) var vanligt i staden Ugarit (antik stad vid den syriska kusten), där arkeologer funnit tusentals lertavlor med antik kilskrift. Några av tavlorna var associerade med människors privata namn (se tabell). 

Kopia av Gezer skärvan

References 

Joseph Naveh, Early History of the Alphabet (Jerusalem: Magnes Press, Hebrew University, 1982), p 22-27. 

Se B. Sass, The Genesis of the Alphabet and its Development in the Second Millennium B. C. (Wiesbaden 1988) , p 55-56 . 

Finkelstein Israel and Benjamin Sass. 2013. "The West Semitic Alphabetic Inscription: Late Bronze II to Iron IIA: Archeological and Context. Distribution Chronology Hebrew Bible and Ancient Israel: 156 , 208. 

Gregorio del Olmo Lete and Joaquín Sanmartín. A dictionary of the Ugaritic language in the alphabetic tradition. Boston: Brill, 2003. 

Jesus-Luis Cunchillos y Jose-Angel Zamora. Ugaritic Data Bank: The Texts. Madrid 2003