Ingraverat krukhandtag från Khirbat Raddana

Ingraverat krukhandtag från Khirbat Raddana

Platsen ligger väster om Ramallah; den utgrävdes på 1930-talet av en amerikansk group. Grävarna fann en liten by från from the 11-12:te århundradet f Kr.

Utgrävningen vid byn avslöjade några få hus, och i närheten av varje hus hade invånarna grävt en cistern. 

På golvet i ett rum i ett av husen fann utgrävarna ett graverat krukhandtag. På handtaget fanns 3 tecken inristade vertikalt, och formen på tecknen vittnar om att de är bokstäver från den proto-kanaanitiska skriften som var vitt spridd under den tidsperioden.

Inskription på ett krukhandtag 

Som tidigare nämnts, fanns det tre inristade bokstäver på krukhandtaget. När vi läser ovanifrån och neråt, får vi kombinationen a.h.l. – på hebreiska "אחל". Eftersom handtaget inte är så långt, finns det inte nog plats för många bokstäver, och det verkar som om originalinskriptionen var kort. Det är logiskt att anta att kombinationen av bokstäverna är ett privat namn ( kanske namnet på krukans ägare). Man kommer att tänka på två liknande bibliska namn, namnet ”Ahilud” och ”Ahali”. Det bör påpekas att båda namnen är omnämnda i historieserien om kung David i Bibeln

2 Samuel 8:16 “Joab, Serujas son, hade befälet över krigshären, och Josafat, Ahiluds son, var kansler. 

"טז וְיוֹאָב בֶּן-צְרוּיָה, עַל-הַצָּבָא; וִיהוֹשָׁפָט בֶּן-אֲחִילוּד, מַזְכִּיר." 

1 Krön 11:41 “ hetiten Uria; Sabad, Alajs son;”

"מא אוּרִיָּה, {ר} הַחִתִּי, {ס} זָבָד, בֶּן-אַחְלָי. "

Om detta namn är likt namnet på fadern till kung Davids sekreterare Ahilud “אֲחִילוּד”, kan vi anta att namnet skulle skrivas som vid de flesta antika semitiska inskriptioner; dvs, utan Mater lectionis ahl[d] “[אחל[ד”.

Tel Gezer skärvan

Tel GEZER

Tel Gezer är en arkeologisk plats och en nationalpark, lokaliserad nära den gamla vägen längs havet.

Man har funnit jordlager efter 26 bosättningar vid platsen, med början i den kalkolitiska perioden (3500 f Kr), och de flesta av kvarlämningarna är från den kanaanitiska och israelitiska perioden. Staden är omnämnd i många historiska källor, inklusive Al-Amarna breven (1360 f Kr).

Tel Gezer lokaliserad i den blå cirkeln

Under åren 1902-1909, blev kullen först utforskad av den irländske arkeologen Robert Macalister. 

I området vid kullen finns ett flertal iögonenfallande platser: det kanaanitiska vattensystemet, den kanaanitiska porten, Salomoporten, de kanaanitiska gravstenarna, etc.

Den kanaanitiska offerhöjden med några uppresta stenar i Gezer.

Den israelitiska porten från 900-talet f Kr

Inskriptionen 

En keramikskärva upptäcktes år 1929 i Tel Gezer av en grupp från American Schools of Oriental Research. Skärvans storlek är 7 x 5 cm från ett slutet kärl. Skärvan var ett fragment från en cylindrisk kultpåle, med en inskription inkarvad innan leran brändes.
Skärvan blev funnen i fästningstornet i den kanaaneiska staden från mellersta bronsåldern, och har blivit daterad till närmare 1600 f Kr.
På skärvan fanns tre bokstäver vilket ger kombinationen ‘KLB’ ( på hebreiska) כלב.

Gezer skärvan

Kombinationen ‘KLB’ (כלב) verkar vara ett semitiskt känt privat namn. 

5 Mos 1:36 – ingen utom Kaleb Jefunnes son. Han ska få se det; och till honom och hans barn ska jag ge det land som han har satt sin fot på, därför att han i allt har följt HERREN 

4 Mos 34:19 Detta är männens namn: Av Juda stam Kaleb, Jefunnes son; 

Namnet Kaleb ‘KLB’ (כלב) var vanligt i staden Ugarit (antik stad vid den syriska kusten), där arkeologer funnit tusentals lertavlor med antik kilskrift. Några av tavlorna var associerade med människors privata namn (se tabell). 

Kopia av Gezer skärvan

References 

Joseph Naveh, Early History of the Alphabet (Jerusalem: Magnes Press, Hebrew University, 1982), p 22-27. 

Se B. Sass, The Genesis of the Alphabet and its Development in the Second Millennium B. C. (Wiesbaden 1988) , p 55-56 . 

Finkelstein Israel and Benjamin Sass. 2013. "The West Semitic Alphabetic Inscription: Late Bronze II to Iron IIA: Archeological and Context. Distribution Chronology Hebrew Bible and Ancient Israel: 156 , 208. 

Gregorio del Olmo Lete and Joaquín Sanmartín. A dictionary of the Ugaritic language in the alphabetic tradition. Boston: Brill, 2003. 

Jesus-Luis Cunchillos y Jose-Angel Zamora. Ugaritic Data Bank: The Texts. Madrid 2003 

Inskriptionen med Belam, Beors son

Inskriptionen med Belam, Beors son 

År 1967 fann ett holländskt utgrävningsteam en inskription på en gipsad vägg i Tel Deir Alla, vilket antagligen motsvarar den bibliska bosättningen Sukkot i Jordandalen. Kullen är lokaliserad 8 km öster om floden Jordan och norr om floden Jabokk. De gipsade fragmenten, och på dem skrifterna i bläck, blev funna på golvet i en av byggnadstrukturerna. Efter defragmenteringen av de gipsade fragmenten, blev det tydligt att det fanns två större texter. Fler fragment blev funna, men de var för små och kunde inte bli defragmenterade till en logisk mening. Förvånansvärt nog visade det sig att namnet Belam bar* Beor, vilken är Bileam Beors son, återkom flera gånger i den första texten. Faktum är att denna text börjar med denne Belams ord. 

Detta är den äldsta källan som nämner namnet Belam ben* Beor, utanför Bibeln, som har blivit funnen fram tills nu. Förekomsten av namnet på den östra sidan av floden Jordan, är av stort intresse för bibliska vetenskapsmän och gammal epigrafi. 

*”bar” på arameiska betyder son medan det hebreiska ordet för son är “ben”

Lokalisering av tel Deir Alla i den röda cirkeln

DATERING AV INSKRIPTIONEN 

Baserat på C14-tester av byggnadskomplexet där det blev funnet, antog arkeologerna att inskriptionens datum är mellan 800-900 fKr. Det bör understrykas att denna datering pekar mot tiden när texten blev inskriven på gipset, och inte nödvändigtvis tiden för när originaltexten kan ha blivit skriven på en skärva eller en rulle. 

Kullen är lokaliserad i östra Suckot-dalen, som är omnämnd i Bibeln som en bosättning på östra sidan om Jordan floden 

Dom 8:5 Därför sade han till männen i Suckot: “Ge några brödkakor åt folket som följer mig, de är utmattade, och jag är i färd med att förfölja Seba och Salmunna, de midjanitiska kungarna.”

Belam bar Beor inskriptionen

Vem skrev inskriptionen 

Forskarna antar att befolkningen som levde på kullen under den tidsperioden var israeliter (även om Israels Gud inte nämns i inskriptionen). Israeliterna befolkade området innan den assyriska erövringen och under tiden då de fördes i exil av den assyriske kungen Tiglat-Pileser på 700-talet fKr. 

Detta antagande av forskarna, att Belam inskriptionerna är israelitiska formationer är baserat på att inskriptionen innehåller den bibliske profetens fulla namn, såväl som på det språkliga innehållet i inskriptionen. Det påminner om den bibliska parallellen om Bileam i 4 Mosebok. Det finns stora likheter mellan inskriptionen och historien om Bileam och Balak. Av ovan nämnda skäl verkar det som om Tel Deir Alla inskriptionen bekräftar denne gamle profets existens i området öster om Jordan floden.

Facsimile av inskriptionen

Översättning av inskriptionen 

1. Olyckorna i Belams bok, son av Beor. En gudomlig siare var han. Gudarna kom till honom på natten. Och han såg en vision.
2.  Deras ord till Belam, Beors son: ”Så kommer det att utföras av gudar i slutet. Ingen har sett vad du har hört”. 
3.  Belam steg upp följande morgon, och han sörjde i många dagar över gudarnas ord till honom. Han åt inte han fastade och grät. 
4. Då kom folket fram till honom, och de sade till honom ”Varför fastar du, och varför gråter du?” 
5.  Och han sade till dem: ”Sitt bröder, och se vad demonerna har gjort; och gå, se de gärningar som gudarna har samlat.” 
6. Demonerna står nu, och säger till solen: “ Sy ihop, stäng himlen med moln, gör det mörkt”. 
7. Och du kommer aldrig någonsin att skina och du kommer att vara innesluten och förseglad med sigill i ett mörkt moln som aldrig kommer att tas bort, ty tranan [*sisagur] förbannar örnen 
8. Förbanna gamen, och rösten av kadaver-gamen kommer att ropa som en stork, en son till [*natsats] och motgång för den unga hägerkycklingen och sparven och gamen. 
9. En duva och alla fåglar i himlen, en käpp som driver fåren kommer att leda dem som en stav och haren ska äta. 
10. En varg …..och hyenorna dricker vin och kommer att höra moralen från….
11.   Och en räv (…….) kommer att ta till de visa och de fattiga kommer att hälla…. myrra och en präst 
12. till bäraren av vävt bälte, och de betydelsefulla kommer nu att importera andra, mer betydelsefulla än de själva 
13. Och den döve kunde höra på avstånd. 
14. Och dårarna har sett motgångarna för Shagar** och Ashtar**. 
15. Tiger och en griskulting kommer att [hkrkt?] son 

*Okända fågelsorter 

**Välkända kananeiska gudar

Den bokstavliga texten

Inskriptionen berättar för oss om profeten Belaam son av Beor, om hans profetia och hans visioner. Det ser ut som om han talar om domarna i ändens tid till sina troende. Inskriptionen säger oss: Belam Bar (son av) Beor, en man som föreställer sig gudarnas ord. Under natten uppenbarade gudarna för honom vad som ska komma att hända vid tidens slut. Resultatet blev att Bileam grät på morgonen. När hans folk frågade honom varför han grät och fastade, berättade han för dem om den vision han sett. I hans vision, kom demonerna fram till ett beslut och befallde solen att stänga sig och att sy ihop himlen. Denna akt orsakade mörker i världen och gjorde den öde. Följden av mörkret och kaoset som förändrade naturens regelbundenhet, ändrade sig djurrikets lagar i världen. Småfåglarna kommer att förbanna gamarna. Herdens stav som ledde flocken, blir nu ledd. Harar kommer att äta vargar. Hyenorna kommer att tala ord av moral och fattiga människor kommer att börja göra dekokter som präster.

Likheter mellan Belam inskriptionen och Bibeln 

1. Namnet Belam:

Bibeln: Välkänt och enstaka namn, förekommer huvudsakligen i 4 Mosebok. 4 Mos 22:5 “Och han skickade sändebud till Bileam, Beors son, i Petor vid floden, i hans stamfränders land, för att kalla honom till sig; han lät säga: -Se här är ett fok, som har dragit ut ur Egypten; se, det övertäcker marken, och det har lägrat sig mitt emot mig". 

Inskription: Namnet på huvudkaraktären i inskriptionen är Belam

2. Bar Beor:

Bibeln: 4 Mos 22:5 “Och han skickade sändebud till Bileam Beors son,” Beor är Bileams fader 

Inskription: Bar Beor följer namnet Belam. Det är väl känt att det arameiska ordet bar betyder “son till” på hebreiska. Därför betyder Bar Beor son till Beor. 

3. Belams ursprung:

Bibeln: 4 Mos 23:7 Då framförde han detta budskap: Från Aram hämtade Balak mig, Moabs kung från bergen i öster. ´Kom, förbanna åt mig Jakob, och kom, fördöm Israel!.

Inskription: De linguistiska karaktärerna vittnar om det arameiska ursprunget hos skrivaren och hos dem som befolkade kullen. 

* Namnets arameiska ursprung, se paragraf nr 2

4. Bileam Beors sons titel: 

Bibeln: I Bibeln beskrivs Bileam som en profet och en siare som har visioner från Gud, 

4 Mos 24:4 “ Utsagorna av honom som hör Guds ord, som skådar syner från den Allsmäktige, nedfallen, likväl med öppnade ögon”. 

Inskription: rad nr 1 i inskriptionen indikerar att Bileam är en siare som hör Guds tal: “Missödena i Boken om Bileam Beors son, en som ser gudarna är han, gudarna kom till honom på natten, och han såg en syn“. 

5. Ett sätt att få budskapen från Gud: 

Bibeln: Bileams syner kommer på natten. 

4 Mos 22:20 “Och Gud kom till Bileam på natten, och sade till honom: - Om männen har kommit för att kalla på dig, så stå upp och följ med dem. Men endast det ord som jag talar till dig, skall du göra.” 

Inskription: rad nr 1c i inskriptionen säger oss att Bileam får sina budskap från gudarna på natten: “Missödena I Boken om Bileam Beors son, en som ser gudarna är han, gudarna kom till honom på natten, och han såg en syn”.

6. Att använda ett särskilt slag av fågel i profetia: 

Bibeln: Jeremia 8:7 Till och med storken under himlen vet sin bestämda tid, och turturduvan, svalan och tranan tar i akt tiden för sin återkomst; Mitt folk däremot känner inte HERRENS rätter.”

Inskription: På rad nr 7 med hebreiska bokstäver, refererar inskriptionen till en fågel vid namn ססעגר (samma namn på en fågel).

*I samma vers i den hebreiska Bibeln, skrivs de nämnda fåglarna וְסִיס וְעָגוּר

Konklusion

Generellt sett, finns det inga tvivel i forskarnas sinnen att inskriptionen talar om den bibliske Bileam Beors son. Från dessa två källor, Bibeln och inskriptionen, kommer det starka arameiska sambandet med Bileam Beors son. 

Dessutom reflekterar det att han var sedd som en stor profet bland folket i detta generella område. Därför är det inte så underligt att denne Bileam blev föremål för legender och historier även efter sin egen tid.

Referenser

J.A. Hoftijzer &G . van der Kooij, Aramaic Texts from Deir Alla, Leiden 1976

Idem, The Belam Text from Deir Alla Reevaluated (Proceedings of the International Symposium Held at Leiden, August 1989), Leiden 1991

J.A. Hackett, "Deir Alla, Tell — Texts", Anchor Bibeln Dictionary, II, New York 1992, pp. 129-130

Shmuel Ahituv "HaKetav VeHaMiktav" second edition 2012, Handbook of Ancient Inskriptions from the Land of Israel and the Kingdoms beyond the Jordan from the Period of the First Commonwealth

Mesha stelen

Mesha stelen

Meshastelen är en inskription som reflekterar dåden av Mesha, Moabs konung. Stelen blev rest i den moabitiska staden Dibon, 20 km öster om Döda Havet, mitt emot Ein–Gedi i Israel. 

År 1868 blev stelen funnen i ett stycke av lokala beduiner. Den franske arkeologen Charles Simon Clermont-Ganneau fick tillstånd av beduinerna att göra en kopia av inskriptionen med papier-maché. Eftersom stelen var komplett, ville alla köpa den (fransmän, amerikaner, tyskar etc). 

Beduinerna trodde att eftersom alla var intresserade av stelen, så måste den innehålla guld. De lade stelen i en brasa och hällde kallt vatten på den och bröt den i bitar. Slutligen lyckades Clermont-Ganneau köpa den från beduinerna, och föra den till Louvren i Frankrike, där den har varit utställd fram till idag.

Blå cirkel: Ruinerna efter staden Dibon i östra Jordandalen

Meshastelen blev skriven med det antika hebreiska alfabetet (moabitiska formuleringar med feniciska bokstäver). Genom sitt innehåll blev den daterad till åren 882-871 fKr, och den omnämner Omri, Israels konung. Meshastelen innehåller en av de tidigaste inskriptionerna som bekräftar några skrivna aspekter i den bibliska historien.

Meshastelen 124 cm hög och 71 cm bred.

Facsimile av Meshastelen

Translitterering till hebreiska

1. אנך. משע. בן. כמש.. . מלך. מאב. הד
2. יבני | אבי. מלך. על. מאב. שלשן. שת. ואנך. מלכ
3. תי. אחר. אבי | ואעש. הבמת. זאת. לכמש. בקרחה | במ[
4. שע. כי. השעני. מכל. המלכנ. וכי. הראני. בכל. שנאי | עמר
5. י. מלך. ישראל. ויענו. את. מאב. ימן. רבן. כי. יאנף. כמש. באר
6. צה | ויחלפה. בנה. ויאמר. גמ. הא. אענו. את. מאב | בימי. אמר. כ]
7. וארא. בה. ובבתה | וישראל. אבד. אבד. עלמ. וירש. עמרי. את כ[
8. צ. מהדבא | וישב. בה. ימה. וחצי. ימי. בנה. ארבענ. שת. ויש
9. בה. כמש. בימי | ואבן. את. בעלמען. ואעש. בה. האשוח. ואב[
10. את. קריתן | ואש. גד. ישב. בארץ. עטרת. מעלם. ויבן. לה. מלך. י
11. שראל. את. עטרת | ואלתחם. בקר. ואחזה | ואהרג. את. כל. העם.
12. הקר. רית. לכמש. ולמאב | ואשב. משמ. את. אראל. דודה. וא[
13. חבה. לפני. כמש. בקרית | ואשב. בה. את. אש. שרן. ואת. אש
14. מחרת | ויאמר. לי. כמש. לכ. אחז. את. נבה. על. ישראל | וא
15. הלך. הללה. ואלתחם. בה. מבקע. השחרת. עד. הצהרם | ואח
16. זה. ואהרג. כל[]. שבעת. אלפן. גברן. וגרן | וגברת. וג[
17. ת. ורחמת | כי. לעשתר. כמש. החרמתה | ואקח. משם. א[
18. לי. יהוה. ואסחב. המ. לפני. כמש | ומלך. ישראל. בנה. את
19. יהצ. וישב. בה. בהלתחמה. בי | ויגרשה. כמש. מפני | ו
20. אקח. ממאב. מאתן. אש. כל. רשה | ואשאה. ביהץ. ואחזה.
21. לספת. על. דיבן | אנך. בנתי. קרחה. חמת. היערן. וחמת
22. העפל | ואנך. בנתי. שעריה. ואנך. בנתי. מגדלתה | וא
23. נך. בנתי. בת. מלך. ואנך. עשתי. כלאי. האש[.....]ין. בקרב
24. הקר | ובר. אן. בקרב. הקר. בקרחה. ואמר. לכל. העם. עשו. ל
25. כם. אש. בר. בביתה | ואנך. כרתי. המכרתת. לקרחה. באסר
26. י. ישראל | אנך. בנתי. ערער. ואנך. עשתי. המסלת. בארנן.
27. אנך. בנתי. בת. במת. כי. הרס. הא | אנך. בנתי. בצר. כי. עין
28. ]באש. דיבן. חמשן. כי. כל. דיבן. משמעת | ואנך. מלך
29. ת[ ]ל[ ] מאת. בקרן. אשר. יספתי. על. הארץ | ואנך. בנת
30. י[ ]דבא. ובת. דבלתן | ובת. בעלמען. ואשא. שמ. את נ[ ].
31. ] צאן. הארץ | וחורנן. ישב. בה. בת[]וד [ ]אש[
32. ]אמר. לי. כמש. רד. הלתחם. בחורנן | וארד
33. ]בה. כמש. בימי. ועל[...]. משמ. עש
34. ]שת. שדק | וא

Översättning till svenska

1. Jag är Mesha, son av Kemosh, Moabs konung, Diboniten. (Från staden Dibon)
2. Min fader var konung över Moab i trettio år, och jag regerade
3. efter min fader. Och jag byggde denna offerhöjd för Kemosh i QRHA (”citadellet”), en offerhöjd för räddning.
4. För han räddade mig från alla kungarna, och lät mig bli seggerrik över alla mina fiender.
5. Omri var kung över Israel. Och de förtryckte Moab i många dagar, för Kemosh var arg på sitt land.
6. Och hans son efterträdde honom; och även han sade, ”Jag ska förtrycka Moab”. På min tid talade han så.
7. Och jag kommer att få se (slutet på) honom och hans hus. Och Israel led evig ödeläggelse och Omri hade besegrat Medebas land (stad)
8. och han uppehöll sig där under sin regeringstid och hälften av sin sons regeringstid, fyrtio år. Men Kemosh
9. återlämnade det på min tid. Så jag (återupp)byggde Baal Meon (stad), och jag gjorde vattenverket i den. Och jag by(ggde)
10. Qiryaten (stad). Gads man hade bott i Atarot -(stad ) sedan gamla tider; och Israels kung
11. hade byggt Atarot för dem. Men jag stred mot staden och intog den. Och jag slog allt folket, (och)
12. staden skall tillhöra Kemosh och Moab. Och jag förde därifrån den Davidiska lejonguden (AREL DVDH), och jag
13. drog den inför Kemosh i Qeriot (stad), och jag lät män från Sharon (stad) bosätta sig där och m(än)
14. från Maharat (stad). Och Kemosh sade till mig, ”Gå! Ta Nebo (stad), från Israel.” Så jag
15. fortsatte på natten och stred med den från gryningen till middagen, och jag höll
16. den och jag slog dem alla; sju tusen män och pojkar, och kvinnor och flickor
17. ty jag hade invigt den till Ashtar Kemosh och jag tog därifrån (kärlen)
18. från JHVH, och jag släpade dem inför Kemosh. Och Israels kung hade byggt
19. Jahas (stad), och han uppehöll sig i den medan han stred mot mig, men Kemosh drev ut honom framför mig.
20. Så jag tog från Moab tvåhundra män, varje huvud (räknat). Och jag förde dem till Jahas, och jag slog den
21. och lade den till Dibon. Jag har byggt Qrha (stad), murarna till skogen (YARAN), och muren
22. till Akropolis (OPHEL). Och jag byggde dess portar, och jag byggde dess torn. Och
23. jag byggde konungens hus; och jag gjorde förstärkningar på vattenverket
24. i staden. Men det fanns ingen cistern i mitten av citadellet, så jag sade till allt folket, ”Gör
25. åt er själva åt varje man en cistern i sitt hus”. Och jag grävde en grop och vattenanläggningen till citadellet med fångarna
26. från Israel. Jag byggde Aroer (stad), och jag gjorde vägen i Arnon (till floden).
27. Jag byggde Beth-Bamot (stad) [=upphöjd offerplats] ty den var i ruiner. Jag byggde Bezer (stad), ty den var i
28. ruinhögar (med) femtio män från Dibon (stad) eftersom alla i Dibon var under order och jag styrde
29. (över)hundratals i städerna som jag hade fogat till landet. Och jag byggde
30. [Me]deba (stad)och Beth-Diblaten(stad)och Beth-Baal-Meon (stad), och jag förde dit n[...
31. … ) landets boskap, och Hornan (folkstam) bosatte sig i det; Davids hus (BT (D)VD) när
32. ….Kemosh (s)ade till mig, ”Gå ner, strid mot Hornan”. Och jag drog ner(…..
33. ….) (BH) Kemosh på min tid. Sedan drog jag upp därifrån 10 (…….
34. ……………..) (T) att göra rättvisa åt (…………..

Meshastelen och paralleller i Bibeln

1. Jag är Mesha, son av Kemosh, kung av Moab, Diboniten (från stadenDibon)

Biblisk parallell - 2 Kon 3:4 Mesa, kungen i Moab, hade stora fårhjordar; och han gav till kungen i Israel ullen från ett hundra tusen lamm, och från ett hundra tusen baggar”.

Josua 13:9 från Aroer, vid floden Arnons strand, och från staden i dalens mitt, och hela slätten från Medeba till Dibon

2. Min fader var kung i Moab trettio år, och jag regerade

3. efter min fader. Och jag byggde denna offerplats för Kemosh i QRHA (”citadellet”), en offerplats för räddning,

Biblisk parallell - 1 Kon 11:7 Salomo byggde då en offerhöjd åt Kemosh, moabiternas styggelse, på berget framför Jerusalem och för Molok, Ammons barns styggelse.

4. för han räddade mig från alla kungarna, och lät mig bli segerrik över alla mina fiender.

5. Omri var kung över Israel. Och de förtryckte Moab i många dagar för Kemosh var arg på sitt land.

Biblisk parallell - 1 Kon 16:23 I Asas, Juda kungs trettioförsta regeringsår blev Omri kung över Israel och regerade i tolv år. Sex år regerade han i Tirsa.

6. Och hans son efterträdde honom; och även han sade, ”Jag ska förtrycka Moab”. På min tid talade han så.

7. Och jag kommer att få se (slutet på) honom och hans hus. Och Israel led evig ödeläggelse och Omri hade besegrat Medebas land (stad)

8. Och han uppehöll sig där under sin regeringstid och hälften av sin sons regeringstid, fyrtio år. Men Kemosh

9. återlämnade det på min tid. Så jag (återupp) byggde Baal Meon (stad), och jag gjorde vattenverket i den. Och jag by(ggde)

Biblisk parallell - Josua 13:17 Hesbon, med alla dess lydstäder på slätten, Dibon, Bamot-Baal, Bet-Baal-Meon,

10. Qiryaten (stad). Gads man hade bott i Atarot (stad) sedan gamla tider; och Israels kung

Biblisk parallell - 4 Mos 32:34 Och Gads barn byggde upp Dibon, och Atarot, Aroer"

11. hade byggt Atarot för dem. Men jag stred mot staden och intog den. Och jag slog allt folket, (och)

12. staden skall tillhöra Kemosh och Moab. Och jag förde därifrån den Davidiska lejonguden (AREL DVDH), och jag

Biblisk parallell - 2 Samuel 23:20 Och Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två lejongudarna i Moab[SHNEY-AREL MOAB], och det var han, som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.

13. drog den inför Kemosh i Qeriot (stad), och jag (lät) män från Sharon (stad) bosätta sig där och m(än)

14. från Maharat (stad). Och Kemosh sade till mig, ”Gå! Ta Nebo (stad), från Israel.” Så jag

Biblisk parallell - 4 Mos 32:37 Och Rubens barn byggde upp Hesbon, och Eleale, och Kirjataim; 38 Nebo, och Baal-Meon, vilkas namn har ändrats, och Sibma. Och de gav namn åt städerna som de byggde upp.

15. fortsatte på natten och stred med den från gryningen till middagen, och jag höll

16. den och jag slog dem alla; sju tusen män och pojkar, och kvinnor och flickor

17. ty jag hade invigt den till Ashtar Kemosh och jag tog därifrån (kärlen)

Biblisk parallell - 1 Kon 11:5 Salomo följde efter Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas styggelse. 6 Salomo gjorde det som var ont i HERRENS ögon och följde inte i allt efter HERREN, så som hans fader David hade gjort. 7 Salomo byggde då en offerhöjd åt Kemosh, moabiternas styggelse, på berget framför Jerusalem och likaså en åt Molok, ammoniternas styggelse.

18. från JHVH[יהוה]* och jag drog dem inför Kemosh. Och Israels kung hade byggt

* Det äldsta skrivna tetragrammaton som har blivit funnet i en arkeologisk utombiblisk inskription

19. Jahas(stad), och han uppehöll sig i den medan han stred mot mig, men Kemosh drev ut honom framför mig.

20. Så jag tog från Moab tvåhundra män, varje huvud (räknat). Och jag förde dem till Jahas, och jag slog den

Biblisk parallell - 5 Mos 2:32 Sichon drog då emot oss med allt sitt folk för att strida mot oss vid Jahas.

21. och lade den till Dibon. Jag har byggt Qrha (stad), murarna till YARAN[en slags byggnad?], och muren

22. till Ophel [den högsta platsen i staden]. Och jag byggde dess portar; och jag byggde dess torn. Och

Biblisk parallell - 2 Kon 5:24 och när han kom till kullen [Ophel], tog han det ur deras hand och lade det i förvar i huset; sedan lät han männen gå sin väg.

23. Jag byggde konungens hus; och jag gjorde förstärkningar på vattenverket

24. i staden. Men det fanns ingen cistern i mitten av citadellet, så jag sade till allt folket, ”Gör

25. åt er själva, åt varje man en cistern i hans hus”. Och jag grävde en grop och vattenanläggningen till citadellet med fångarna

26. från Israel. Jag byggde Aroer (stad), och jag gjorde vägen i Arnon (till floden).

Biblisk parallell - 4 Mos 32:34 Och Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer

 4 Mos 22:36 Och när Balak hörde att Bileam hade kommit, gick han för att möta honom vid Ir i Moab [i staden Moab], som ligger vid Arnons gräns och utgör den yttersta gränsen.

27. Jag byggde Beth-Bamot [ center för offer ], ty den var i ruiner. Jag byggde Bezer (stad), ty den var i

Biblisk parallell - 1 Kon 12:31 Och han byggde upp Beth-Bamot* och gjorde alla slags män ur folket till präster, sådana som inte var leviter.

* i den hebreiska bibeln "בית במות"= "Beth-Bamot" , Beth (hus), Bamot (höga platser, dvs offerhöjder).

28. ruinhögar (med) femtio män från Dibon (stad) eftersom alla i Dibon var under order och jag styrde

29. [över]hundratals i städerna som jag hade fogat till landet. Och jag byggde

30.[Me]deba(stad)och Beth-Diblaten (stad) och Beth-Baal-Meon (stad), och jag förde dit n[...

Biblisk parallell - Jeremia 48:22 över Dibon, Nebo, och Beth-Diblatajim.

Joshua 13:17 Hesbon, med alla dess lydstäder på slätten, Dibon, Bamot-Baal, Bet-Baal-Meon

31. … ) landets boskap, och Hornan (folkstam) bosatte sig i det, Davids hus [BT (D)VD] när

Frasen ” Davids hus” [וד(ד) בת] i Mesha stelen

Biblisk parallell - 1 Kon 12:19 Så gjorde Israel uppror mot Davids hus*och fram till denna dag

*”Davids hus” i en annan utombiblisk arkeologisk inskription – se Tel Dan stelen, rad 9.

32. ….Kemosh (s)ade till mig, ”Gå ner, strid mot Hornan”. Och jag drog ner(…..

Biblisk parallell - Jes 15:5 Mitt hjärta sörjer över Moab. Flyktingarna därifrån flyr till Soar, till Eglat-Selisija. Under gråt stiger man upp på Halluhits höjd, på vägen till Horonajim höjs klagorop över förstörelsen.

33. ….) (BH) Kemosh på min tid. Sedan drog jag upp därifrån 10 (……..

34……………..) (T) att göra rättvisa åt (…………..

Konklusion

Som vi har sett, finns det ett flertal paralleller såsom personliga namn, avgudanamn, städer, geografiska termer och generella semitiska termer gällande konstruktion och andra semitiska termer. Helt klart levde personen/människorna som skrev Bibeln, i samma område och i samma generella tidsperiod som Mesha.

Referenser

Shmuel Ahituv - "HaKetav VeHaMiktav" second edition 2012 ,Handbook of Ancient Inscriptions from the Land of Israel and the Kingdoms beyond the Jordan from the Period of the First Commonwealth.

F.J. Andersen - "Moabite Syntax", Orientalia 35 (1966), pp. 81-120.

J. Liver - "The Wars of Mesha, King of Moab", PEQ 99 (1967), pp. 14-31.

M. Miller - "The Moabite Stone as a Memorial Stela", PEQ 106 (1974), pp. 9-18.

A. Lemaire - "House of David' Restored in Moabite Inscription", BAR 20/3 (May-June 1994), pp. 31-37.

"New Photographs and ryt or hyt in the Mesha Inscription, Line 12", IEJ 57 (2007), pp. 204-20.

Jackson, K.P. -1989 'The Language of the Mesha` Inscription', Studies in the Mesha and Moab (Atlanta, GA: Scholars Press): 96-130.

Jackson, K.P. - et J.A. Dearman 1989 'The Text of the Mesha` Inscription', dans A. Dearman (ed.), Studies in the Mesha and Moab (Atlanta, GA: Scholars Press): 96-130.

The Mesha Inscription and Moab (Atlanta, GA: Scholars Press): 93-95.

N. Na'aman - “King Mesha and the Foundation of the Moabite Monarchy", IEJ 47 (1997), pp. 83-92.